Publicerad av I december 2017 lade regeringen fram en lagrådsremiss om att omreglera den svenska spelmarknaden. Den innehöll ett förslag som väckte mer diskussion än något annat: att alla som satsar pengar på spel skulle behöva registrera sig, oavsett om det gällde casino, sport, bingo, lotto eller hästar. Sju år senare finns det något bättre än spekulationer att gå på, nämligen facit. Här är genomgången av vad som blev av förslaget, punkt för punkt.
Registreringskravet blev verklighet
Kärnan i förslaget gick igenom. Spel hos en licenshavare sker i dag på ett registrerat spelkonto, och identiteten ska fastställas genom en tillförlitlig elektronisk identifiering. I praktiken betyder det inloggning med e-legitimation. Något anonymt spel finns alltså inte inom licenssystemet.
Skälet är inte administrativt utan hänger ihop med resten av regelverket. Utan en identifierad spelare fungerar varken insättningsgränser, självavstängning via Spelpaus eller omsorgsplikten, eftersom samtliga förutsätter att bolaget vet vem som spelar. Registreringskravet är alltså den tekniska förutsättningen för allt annat spelarskydd, snarare än en egen skyddsåtgärd.
En vanlig farhåga inför omregleringen var att kravet skulle sätta stopp för de casinon som byggt hela sitt erbjudande på att slippa registrering. Branschen löste det på ett annat sätt: identifieringen sker automatiskt vid första insättningen via e-legitimation, vilket ger ett registrerat konto utan att spelaren fyller i något formulär. Konceptet marknadsförs som Pay N Play och liknande namn, och det är i dag standard snarare än undantag.
Namnet är dock missvisande. Ett konto skapas, uppgifterna sparas och kundkännedomen genomförs. Det som försvinner är registreringsformuläret, inte registreringen. Mer om vad som gäller vid identifiering och utbetalning finns hos Spelinspektionens information om onlinekasino.
Invändningen om integriteten
Registreringskravet fick kritik under beredningen. Datainspektionen invände att det inskränker den personliga integriteten, och regeringen gick ändå vidare eftersom behovet av registrering bedömdes väga tyngre.
Myndigheten har bytt namn sedan dess. Datainspektionen heter sedan den 1 januari 2021 Integritetsskyddsmyndigheten, och det är den som i dag utövar tillsyn över hur spelbolag behandlar personuppgifter, medan Spelinspektionen ansvarar för licensfrågorna.
Invändningen har inte blivit inaktuell bara för att förslaget blev lag. Ett system där varje spelmoment kopplas till ett personnummer innebär en omfattande registrering av enskildas beteende, och avvägningen mot nyttan är en verklig avvägning. Skillnaden mot 2017 är att den numera går att bedöma i efterhand: utan registret hade Spelpaus inte kunnat fungera som en avstängning som gäller hos samtliga licenshavare samtidigt.
Facit över förslagets punkter
Lagförslaget går att sammanfatta i åtta punkter. Här är de, med utfallet bredvid.
| Förslaget 2017 | Så blev det |
|---|---|
| Licens krävs för alla bolag på den svenska spelmarknaden | Gäller sedan den 1 januari 2019 |
| Lotteriinspektionen ersätts av Spelmyndigheten | Myndigheten fick namnet Spelinspektionen, inte Spelmyndigheten |
| Registrering av allt spel | Spel sker på registrerat spelkonto med elektronisk identifiering |
| Åldersgräns på 18 år | Gäller |
| Förbud mot kredit för spel | Gäller, med ett snävt undantag för vissa prenumerationslotterier |
| Skärpta straff för matchfixning | Spelfuskbrott infördes som egen brottsrubricering |
| ATG konkurrensutsätts för spel på hästar | Vadhållning är en egen licenstyp öppen för fler aktörer |
| Fortsatt skattebefrielse för allmännyttiga lotterier och bingo | Gäller för spel för allmännyttiga ändamål enligt 6 kap. |
Namnfrågan är den enda punkt där utfallet avviker tydligt från förslaget, och den är värd att notera eftersom det gamla arbetsnamnet fortfarande dyker upp i texter om marknaden. Myndigheten som utfärdar licenser och utövar tillsyn heter Spelinspektionen. Namnet Spelmyndigheten användes under beredningen men blev aldrig verklighet.
Räkningen av licenstyper höll däremot. Sex typer föreslogs och sex finns, från statligt spel och spel för allmännyttiga ändamål till kommersiellt onlinespel, vadhållning, landbaserat kommersiellt spel och spel på fartyg i internationell trafik. Hur de förhåller sig till varandra går vi igenom på sidan om de första svenska spellicenserna. Vad som tillkom efteråt var ett eget tillstånd för spelprogramvara, som riktar sig mot leverantörerna bakom spelen.
Malta-licensen och främjandeförbudet
Två uppfattningar från tiden före omregleringen lever kvar och är värda att reda ut. Den första är att en licens från Malta Gaming Authority inom EU skulle göra alla vinster därifrån skattefria.
En spelvinst är skattefri när spelet kräver licens i Sverige och anordnaren faktiskt har den licensen. Undantaget för spel inom EES gäller bara spel som inte kräver svensk licens. Ett bolag som riktar sig till svenska spelare kräver svensk licens, och en maltesisk licens ändrar inte den saken. Gränsdragningen beskrivs i Skatteverkets rättsliga vägledning om spelvinster.
Den andra är att Sverige inte skulle kunna förbjuda utländska bolag att erbjuda spel här på grund av ett EU-beslut. Befogenheten finns. Det finns ett främjandeförbud som träffar den som i Sverige främjar deltagande i spel utan licens, och Spelinspektionen kan ingripa mot olicensierat spelutbud. Svårigheten ligger i verkställigheten mot aktörer etablerade utomlands, inte i att befogenheten skulle saknas.
Bolagen som lyftes fram
Två operatörer framhöll vid tiden sina egna lösningar för kundkännedom som redan färdiga för det kommande regelverket. Utvecklingen blev en annan.
Bolaget bakom det ena casinot fick sin svenska licens återkallad i juni 2019, det första fallet av sitt slag. Grunderna var brister i omsorgsplikten, där kunder kunnat spela långt över sina egna insättningsgränser utan att bolaget reagerade, samt allvarliga brister i arbetet mot penningtvätt. Det andra casinot ingick i en koncern vars bolag varnades och fick sanktionsavgifter under samma period.
Poängen är inte att peka ut enskilda företag i efterhand. Poängen är att kundkännedom vid insättning löste en del av problemet men inte den andra. Att veta vem spelaren är är en sak, vad bolaget gör med den kunskapen en annan, och det var i den andra delen tillsynsärendena uppstod.
Svenska Spel och ATG
Förslaget om att dela upp Svenska Spel genomfördes, men inte riktigt i den form som beskrevs. I stället för två bolag delades verksamheten upp i separata verksamhetsområden, med den konkurrensutsatta delen skild från de spelformer som stannade i ensamrätt.
Det onlinecasino som 2017 ännu låg i framtiden lanserades i samband med omregleringen. Den landbaserade delen har däremot utvecklats i motsatt riktning. Samtliga fyra Casino Cosmopol är i dag permanent stängda, det sista i Stockholm i april 2025, och verksamhetsformen avvecklades genom en lagändring från den 1 januari 2026.
Staten behöll ägandet av Svenska Spel, precis som utlovades. För ATG innebar omregleringen att vadhållning på hästar konkurrensutsattes och blev tillgänglig även för andra licenshavare. För de flesta bra spelbolag på nätet blev det ändå licensen för kommersiellt onlinespel som var den centrala, vilket förslaget förutsåg korrekt.
